Hälsovård

1. Har en patient rätt att få patientjournalerna skriftligen på basis av personuppgiftslagens rätt till insyn?

Enligt personuppgiftslagen (523/1999) 28 § skall den registeransvarige utan obefogat dröjsmål ge den registrerade tillfälle att ta del av de uppgifter som avses i 26 § eller på begäran lämna uppgifterna skriftligen. Uppgifterna skall lämnas i begriplig form

Den registeransvarige skall försäkra sig om att han underrättar ärendet med rätt person. Rätten till insyn är personlig och kan således inte utövas med en fullmakt via ett ombud. Då en patient bekantar sig med sina patientregisteruppgifter har han rätt att använda ett biträde.

2. Rättelse av patientuppgifter

Inlämning av ett rättelseyrkande

Enligt personuppgiftslagen 29 § skall den registeransvarige på eget initiativ eller på yrkande av den registrerade rätta en oriktig uppgift som ingår i ett personregister. Begäran om rättelse av en uppgift behöver nödvändigtvis inte vara skriftlig. Den registeransvarige bör, och det är i dennes intresse, att vidta åtgärder redan på basis av en muntlig begäran. Om skadeståndsskyldigheten för användning och utlämning av en oriktig uppgift stadgas det i personuppgiftslagen 47 §.

Både för den registrerades och den registeransvariges rättsskydd är det vanligtvis dock nödvändigt att en begäran om rättelse begärs och sänds skriftligen och motiverad samt tillräckligt detaljerad. Den registeransvarige skall instruera den registrerade att detaljera i sin begäran om rättelse, bland annat detaljera ordagrant de uppgifter som han vill att skall utplånas i sin helhet eller på annat vis rättas samt ange en ordagrann ersättande text.

Den registeransvarige skall försäkra sig om att han underrättar ärendet med rätt person. En rättelse av en uppgift kan skötas på uppdrag av den registrerade och man får i ett sådant fall använda ett ombud med en individualiserad fullmakt.

Enligt personuppgiftslagen 29 § skall rättelse av en uppgift göras utan obefogat dröjsmål. Den registeransvarige skall definiera och planera ändamålsenliga förfaringssätt så att rättelse av en uppgift kan utföras inom den tid som är utsatt i lagen. Angående detta bör man planera och definiera:

  • vem och hur tar emot en begäran om rättelse av en uppgift
  • vem bestämmer om en rättelse av en uppgift
  • vem genomför en rättelse av en uppgift
  • hur rättas en uppgift och hur tillkännager man detta
  • hurudana anvisningar ger man om saken och hur utbildas personalen i saken
  • hur genomförs övervakningen

Rättelse av anteckningar i journalhandlingar och förvaring av en begäran om rättelse

De oriktiga anteckningarna i patientregistret stryks över eller flyttas till bakgrundsdokumentet bort från vårdanvändningen på så sätt att både den oriktiga och den rättade anteckningen kan i ett senare skede läsas av en tillsynsmyndighet för hälsovård. Enligt social-och hälsovårdsministeriets förordning om journalhandlingar (298/2009) skall onödiga uppgifter avlägsnas i sin helhet. Även i det här fallet kan det beroende på situationen vara berättigat att spara en begäran om rättelse av en uppgift.

I alla fall sparas varje begäran om rättelse avskilt från vårdanvändningen och patientregistret på så vis att uppgifterna kan vid behov sökas för lagliga ändamål, till exempel för ovan nämnda tillsynsmyndigheter. Från journalhandlingarna skall det framgå namn, ställning på den som har gjort rättelsen samt datum.

Enligt personuppgiftslagen 29 § skall den registeransvarige om rättelsen underrätta den till vilken han har lämnat ut eller av vilken han har fått den oriktiga personuppgiften. Anmälningsskyldighet föreligger dock inte, om anmälan är omöjlig att göra eller kräver oskäligt besvär.

En anmälan är dock huvudregel. I praktiken kan situationen vara den att informationskällan eller objektet för utlämningen inte längre finns och det därmed är omöjligt att göra en anmälan. Det är frågan om oskäligt besvär endast i undantagsfall och en sådan situation skall alltid bedömas från fall till fall.

3. Utlämnande av patientuppgifter åt Patientförsäkringscentralen för utredning av ett patientskadeärende

Enligt patientskadelagen (27.11.1998/879) 5 d § har Patientförsäkringscentralen rätt att bl.a. av den som idkar hälso- och sjukvård utan hinder av vad som någon annanstans bestäms om tystnadsplikt eller utlämnande av personregisteruppgifter få de upplysningar som behövs för att bestämma ersättningsgrunden och omfattningen av ersättningsskyldigheten.

På basis av det ovan nämnda är det inte lagenligt att lämna ut uppgifter som är onödiga för behandlingen av patientskadan. Till exempel utlämnande av patientens hela sjukjournal till Patientförsäkringscentralen kan i praktiken komma ifråga endast i undantagsfall.

I praktiken kan uppgifter ha lämnats ut i onödigt stor utsträckning och därmed olagligt - i följebrevet står det "kopiera de behövliga uppgifterna".

4. Vilka uppgifter får företagshälsovården lagenligt lämna ut åt arbetsgivaren bl.a. i samband med fakturering

Utlämnande av patientregisteruppgifter åt arbetsgivaren

Enligt lagen om företagshälsovård (1383/01) 17 § 2 moment har arbetsgivaren, arbetsplatsens arbetarskyddskommission och arbetarskyddsfullmäktigen rätt att av personer som är verksamma i uppgifter inom företagshälsovården få sådana uppgifter som de fått på grund av sin ställning och som är av betydelse med tanke på utvecklandet av arbetstagarnas hälsa och av sunda förhållanden på arbetsplatsen. Man får dock inte yppa sekretessbelagda uppgifter, ifall den, som sekretessen är stadgad för, inte ger sitt samtycke till detta. Enligt lagen om patientens ställning och rättigheter (785/92) 13 § är journalhandlingarna sekretessbelagda.

Arbetstagarens/patientens samtycke till utlämnande av uppgifter åt arbetsgivaren

Enligt lagen om patientens ställning och rättigheter (785/92) 13 § skall samtycke vara skriftligt när uppgifter skall lämnas ut till exempel åt arbetsgivaren. Enligt personuppgiftslagen (523/1999) 3 § 7 punkt avses med samtycke varje slag av frivillig, särskild och på information baserad viljeyttring genom vilken den registrerade godtar behandling av personuppgifter som gäller honom. Den registrerade skall därmed vara medveten om till vad han ger sitt samtycke. Detta förutsätter att patienten får på förhand information om utlämnande av uppgifterna ifråga.

Från utlämningsdokumentet skall åtminstone följande saker framgå:

  • vem som lämnar ut uppgifterna
  • åt vem uppgifterna lämnas ut
  • för vilket ändamål uppgifterna lämnas ut
  • vilka uppgifter som lämnas ut
  • datum och patientens underskrift,

för att den registrerade i praktiken kan använda sin på information baserade självbestämmanderätt när han överväger om han skall ge sitt samtycke till utlämnande av uppgifterna åt arbetsgivaren eller ej.

Faktureringsuppgifter

I avtalet om företagshälsovård överenskommer arbetsgivaren och utövaren av företagshälsovårdstjänster bland annat om, vilka hälsovårdstjänster arbetsgivaren förbinder sig att betala åt sina arbetstagare. Med anknytning till företagshälsovårdsavtalet levererar arbetsgivaren en namnlista på sina arbetstagare till företagshälsovården. I avtalet om företagshälsovårdstjänster skall man tillräckligt entydigt definiera faktureringsmetoderna samtidigt som man beaktar sekretesskraven.

Dataombudsmannen rekommenderar att företagshälsovården lämnar åt arbetsgivaren som bilaga till fakturan:

  • en skild namnlista på de arbetstagare som har använt sig av företagshälsovårdstjänsterna samt
  • en skild numerär lista på de behandlingar som har gjorts (t.ex. fem stycken mätningar av blodtryck). Uppgifterna i behandlingslistan skall man inte kunna förena/känna igen som uppgifter som gäller en viss patient/arbetstagare eller
  • uppgifter om en arbetstagare så att från fakturan endast framgår en typuppgift för utbetalningen (t.ex. läkarbesök, laboratoriebesök) så att den inte avslöjar sjukdomens eller problemets art.

Ifall arbetsgivaren uppvisar åt företagshälsovården ett på lagen eller arbetstagarens skriftliga samtycke baserande rätt att få behandlingsuppgifter om en enstaka arbetstagare, kan uppgifterna i fråga lämnas ut åt arbetsgivaren.

5. Får arbetsgivaren utan arbetstagarens samtycke lämna ut till företagshälsovården ett läkarintyg som en annan läkare än företagshälsovårdens läkare har utfärdat

Den registeransvarige

Enligt lagen om företagshälsovård (1383/2001) 4 § skall arbetsgivaren ordna företagshälsovård åt sina arbetstagare. Vanligtvis ingår arbetsgivaren ett företagshälsovårdsavtal med en läkarstation. Arbetsgivaren kan också ha en företagshälsovårdsläkare i arbetsavtalsförhållande. Även i ett sådant fall är den egentlige ansvarige registeransvarige för patientregisteruppgifterna chefsläkaren som har bestämmanderätt om behandlingen av patientregisteruppgifterna.

Arbetstagaren har rätt att använda företagshälsovårdstjänster som hörs till arbetsgivarens företagshälsovårdskontrakt enligt det uppgjorda avtalet. Ifall arbetstagaren så önskar, kan han också söka sig till en annan läkares mottagning än den företagshälsovården som arbetsgivaren ordnar.

Utlämnande av ett läkarintyg åt arbetsgivaren

Arbetstagaren har rätt till lön ifall det finns en lagenlig grunt till frånvaron från jobbet. Enligt arbetsavtalslagen (55/2001) 2:11 är sjukdom en lagenlig grund. Läkarintyget som arbetstagaren ger åt arbetsgivaren betygar om arbetstagaren har varit arbetsoförmögen till sitt jobb när han har varit borta från jobbet. Läkaren får inte leverera ett läkarintyg till arbetsgivaren utan arbetstagarens skriftliga samtycke.

Arbetsgivaren har rätt att samla in och spara de läkarintyg, som arbetstagaren har gett, för lagenliga användningsändamål, dvs. som en uppgift som visar en grund för utbetalning av lön och vid långvariga sjukfrånvaron för inkassering av FPA-ersättning.

Arbetsgivarens rätt att lämna ut ett läkarintyg till företagshälsovården

Ifall arbetsgivaren lämnar ut ett läkarintyg från personaladministrationens register till företagshälsovården, är det frågan om en ändring av användningsändamålet för uppgifterna och en utlämning av uppgifterna av en registeransvarig till en annan. Enligt lagen om integritetsskydd i arbetslivet 5 § 3 moment får arbetsgivaren lämna till den som produserar företagshälsovårdstjänster för utövande av företagshälsovårdens uppgifter ett sådant läkarintyg eller läkarutlåtande om arbetsförmåga som arbetstagaren lämnat till arbetsgivaren, om inte arbetstagaren har motsatt sig detta. Utöver detta kan sekretessbelagda uppgifter endast lämnas ut med den registrerades särskilda samtycke. Arbetsgivaren skall på förhand bli informerad om sin förbudsrätt.

 
Publicerad 17.11.2014