Rätt till insyn och rättelse av uppgifter

Får jag granska mina uppgifter och hur kan jag kräva att felaktiga uppgifter skall rättas?

Personuppgifter är alla sådana uppgifter som kan förknippas med någon viss person. Personuppgifter som samlas in för skötseln av samma åliggande hör till samma personregister, även om en del av dem hade lagrats i ett med hjälp av adb upprätthållet register, och en del finns t.ex. på någon blankett.

Du har som regel rätt att kontrollera dina i registret lagrade uppgifter samt att be den registeransvarige att rätta felaktiga uppgifter om dig. Ta i ditt ärende först kontakt med den registeransvarige. Om de rättigheter som personregisterlagen uppställer för de registrerade, och om hur rättigheterna utövas, berättas närmare i avsnittet om den registrerades rättigheter. Därifrån når du med länkar också dataombudsmannens information i frågan.

En del av polisens personregister omfattas inte av rätten till insyn. Ytterligare information : Se polisens hemsida

Dataombudsmannen kan på den registrerades begäran kontrollera uppgifter som lagrats i Skyddspolisens register.

Hur kan jag granska mina kredituppgifter?

Kredituppgifter samlas i Finland riksomfattande in av en kreditregisteransvarig Suomen Asiakastieto Oy (Finlands konsumentinformation Ab). Ifall du vill granska dina egna kredituppgifter eller försäkra dej om att dina uppgifter inte finns i kredituppgiftsregistret, så skall du framföra ett begär om insyn till kredituppgiftsregisteransvarige. Detta skall framföras personligen på plats eller skriftligen. Ett begär om insyn kan framföras bl.a. på följande sätt: "Jag ber om att få granska kredituppgifter som angår mig." En skriftlig förfrågan skall signeras. Finlands konsumentinformation kräver även att man bifogar en kopia av identitetsbevis. På detta sätt försäkrar man sig om den målsägandes identitet. På samma sätt skall man förbereda sig på att visa upp identitetsbevis då man personligen går för att granska uppgifterna.

Granskning av egna uppgifter är avgiftsfritt, ifall det sedan den registrerade senast granskade uppgifterna har förflutit mer än ett år.

I samband med granskning av kredituppgifterna har den registrerade även rätt att få veta var uppgifter angående honom sparas och vart de överlåtits inom de senaste 6 månaderna.

Förfrågan om granskningsrätt av kredituppgifter skall framföras till kreditsuppgiftsregisteransvarige och inte till dataombudsmannen. Dataombudsmannen kan ta ärendet i sin behandling först då registeransvarige har förkastat förfrågan om användning av granskningsrätten.

Finlands konsumentinformation har på sina hemsidor information om förfarandet vid förverkligandet av förfarandet av granskningsrätten.

Har jag rätt att få mina anhörigas patientuppgifter?

Enligt lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) 13 § är patientuppgifterna i journalhandlingarna sekretessbelagda och de får inte utan patientens samtycke eller om det inte har föreskrivis i lag lämnas till utomstående. Patientens anhöriga är också utomstående och i allmänhet kan man inte heller lämna ut patientuppgifter till dem utan patientens samtycke.

Som undantag stadgar den ovan nämnda lagen att uppgifter om den hälso- och sjukvård som en avliden person fått under sin livstid kan lämnas ut till den som behöver uppgifterna för att utreda eller tillgodose viktiga intressen eller rättigheter i den mån uppgifterna är nödvändiga för detta ändamål. En sådan här ansökan skall motiveras och göras skriftligt. Ansökan skall riktas till den vederbörande hälsovårdsenheten eller -tjänsteman. I det ifrågavarande fallet behöver förvärvaren inte vara en anhörig.

Därutöver stadgar lagen om utredande av dödsorsak (459/1973) att uppgifter om utredande av dödsorsak får lämnas till en nära anhörig.

Om vårdnadshavarens rätt att kontrollera uppgifterna om sitt minderåriga barn stadgas det i personuppgiftslagen (523/1999). Se dataombudsmannens byrås broschyr "Kontroll av uppgifter som ingår i ett personregister" för mera information om rätt till insyn enligt personuppgiftslagen.

Enligt min mening är mina patientuppgifter i min diagnos felaktiga. Kan dataombudsmannen kräva att diagnosuppgifterna rättas?

Till dataombudsmannens behörighet hör inte att ta ställning till medicinska ärenden, så som huruvida en diagnos är korrekt. En läkarens yrkeskunskap och bedömningsförmåga och möjlighet att göra en korrekt diagnos skall inte bedömas med hjälp av personuppgiftslagen. Av denna orsak kan inte dataombudsmannen beordra en registeransvarig att radera dem eller ändra dem.

Till dataombudsmannens behörighet hör inte att avgöra huruvida läkaren inom ramen för sitt yrke har handlat ändamålsenligt vid bedömningen av patientens hälsa. I dessa situationer kan man i enlighet med patientlagen göra en anmärkning till den ifrågavarande hälsovårdsenhets ledande läkare eller motsvarande. En annan möjlighet är även att föra ärendet till myndighetsinstansen som övervakar hälsovårdens yrkespersonal (ifrågavarande länsstyrelse eller hälsovårdensrättsskyddscentral).

Social myndighetens avgörande, myndighetens utlåtande till domstolen och nämnds föredragningslista innehåller felaktiga uppgifter. Kan dataombudsmannen kräva att uppgifterna i de här dokumenten rättas?

Dataombudsmannen kan inte bestämma att uppgifterna skall rättas enligt personuppgiftslagen (523/1999) 29 § (rättelse av en uppgift). Man får överklaga social myndighetens beslut enligt besvärsanvisningen som är bifogad med beslutet. Vid behov kan social myndigheten också själv rätta sitt beslut.

Eftersom uppgifterna i nämndens föredragningslista är som grund för nämndens beslut, kan dataombudsmannen inte bestämma att de skall rättas. Myndighetens utlåtande till domstolen har redan getts och dataombudsmannen kan inte i efterhand bestämma att det skall rättas. Social myndigheten är förpliktad att ge sin uppfattning om familjens situation i utlåtandet. Vid behov kan social myndigheten själv ge ett nytt utlåtande till tingsrätten. Dataombudsmannen kan inte heller bestämma att brev som har skickats åt klienter skall rättas.

 
Publicerad 13.11.2014