Framsida » Avgöranden » Kartläggning av behovet av socialtjänster och behandling av personuppgifter i föregripande barnskyddsanmälningar

Kartläggning av behovet av socialtjänster och behandling av personuppgifter i föregripande barnskyddsanmälningar

Dataombudsmannens ställningstagande 26.3.2010
Dnr 2128/41/09

Förfrågan som dataombudsmannen erhållit:

Enligt socialvårdslagens 40 a § 2 moment är kommunen skyldig att tillhandahålla en person som hör till andelen äldre tillgång till en behovsprövning gällande socialtjänster. En liknande bestämmelse finns också i 3 a § i lagen om service och stöd på grund av handikapp. Behovsprövningen gällande socialtjänster kan leda till egentligt klientskap och ordnande av tjänster. Beslut gällande ärendet fattas alltid på basis av ansökan.

I samband med behovsprövningen av tjänsterna får myndigheten i sin besittning uppgifter och handlingar gällande den person som är föremål för prövningen. Myndigheten bör då avgöra var ifrågavarande uppgifter skall sparas och hur de skall ordnas. Man bör också bedöma hur man skall förhålla sig till handlingarna, som har fåtts före avslutande av behovsprövningens kartläggning. Är det frågan om socialvårdens handlingar även om egentligt klientskap inte ännu har uppkommit?

I socialvårdens klientlags 3 § finns definitioner för begreppen klient, socialvård och handling. Enligt bestämmelsen avses med klient en person som ansöker om eller anlitar socialvård. Klientskapet aktualiseras genom en viss åtgärd, ansökan, beslut, anmälan eller tjänst. Enligt ifrågavarande lagbestämmelses motiveringar är också de klienter som får handledning eller rådgivning gällande tjänsterna. Definitionen omfattar också sådana klientförhållanden i vilka klienten oberoende sin egen vilja kommer in i socialvårdens krets. En handling som avses i socialvårdens klientlag utarbetas för den klients del som lagen anger. Vid bedömning av bestämmelser kan den person som frågade om ärendet av dataombudsmannen utgå från att det är fråga om sådana handlingar som socialvårdens klientlag avser vilka gäller en klient även om ett egentligt klientförhållande inte har uppstått. Det är ändå fråga om en person som är föremål för de åtgärder som avses i socialvårdslagen och vars kartläggning av behovet av tjänster redan har påbörjats. Till personen har kunnat ges detaljerad eller allmän handledning exempelvis gällande socialvårdens servicesystem i enlighet med socialvårdens klientlags 5 §.

Barnskyddslagens ändring, som trädde i kraft 1.3.2010 innehåller en bestämmelse (25 c §) om en s.k. föregripande barnskyddsanmälan. Enligt den ska de personer som är anmälningsskyldiga före barnets födelse göra en föregripande barnskyddsanmälan om det finns grundad anledning att misstänka att ett ofött barn omedelbart efter sin födelse kommer att behöva stödåtgärder inom barnskyddet. Socialmyndigheten ska bedöma behovet av socialservice för dem som är föremål för en föregripande barnskyddsanmälan. Dessutom kan en bedömning av vilken socialservice som kommer att behövas omedelbart efter barnets födelse göras i samarbete med en socialarbetare inom barnskyddet. I bestämmelsen nämns separat att ett barnskyddsärende och en klientrelation inom barnskyddet inleds efter barnets födelse, i enlighet med vad som bestäms i 26 §.

Den person som frågade om ärendet av dataombudsmannen ansåg det vara klart för den föregripande barnskyddsanmälans del att ifall en väntande mamma ges socialtjänster är hon en sådan klient som klientlagen avser och de handlingar som uppgörs om henne är socialvårdens klienthandlingar. En sådan situation är dock mer oklar där en föregripande barnskyddsanmälan har gjorts men myndigheten har på basis av den inte börjat ordna tjänster eller stödåtgärder åt den väntande mamman.

Av dataombudsmannen frågades ifall myndigheten kan och om den t.o.m. är skyldig att spara för den föregripande barnskyddsanmälans del handlingar och följa situationer ända till dess att barnet föds. Ifall barnets mamma eller barn inte behöver tjänster i enlighet med barnskyddslagen, uppkommer inte heller ett klientförhållande enligt bestämmelsens uttryckliga omnämnande. Kan handlingarna trots detta sparas i kommunens register och vem gäller ifrågavarande handlingar (främst anmälan), barnets mamma eller barnet? Skall ifrågavarande anmälan utplånas från myndighetens register eller kan den flyttas till myndighetens passiva register. Om och när det uppkommer åt myndigheten en skyldighet till uppföljning på basis av en föregripande barnskyddsanmälan, bildas ett separat personregister utav de föregripande barnskyddsanmälningarna?

Dataombudsmannens ställningstagande:

Om personuppgiftslagen och socialvårdens klientlag

Personuppgiftslagen är en allmän lag om behandlingen av personuppgifter som är tillämplig om inte annat föreskrivs i annan lag. I förfrågan nämnda socialvårdstjänster samlas sådana känsliga uppgifter som personuppgiftslagen avser. Enligt ifrågavarande lag är behandlingen av känsliga uppgifter, t.ex. samlande eller sparande i ett register, möjligt bl.a. då behandlingen beror på en i lag angiven uppgift. Dessutom berättigar personuppgiftslagen en socialvårdsmyndighet att behandla uppgifter som denne fått i sin verksamhet om socialvårdstjänster som den registrerade erhållit, stödåtgärder eller andra socialvårdsförmåner som denne har beviljats eller andra uppgifter som är behövliga med hänsyn till den registrerades vård.

Socialvårdens klientlag är en speciallag, som åsidosätter personuppgiftslagen till den del som den reglerar behandling av personuppgifter. I socialvårdens klientlag bestäms bl.a. vad som avses med en klient. Enligt dataombudsmannens uppfattning berättigar ovan nämnda bestämmelser i personuppgiftslagen samlande och sparande av uppgifter gällande en person också i en sådan situation där personen inte skulle kunna anses vara en klient i enlighet med socialvårdens klientlag.

Om behandlingen av personuppgifter gällande en behovsprövning av socialvårdstjänster

Enligt 40 a § i socialvårdslagen skall behovet av socialservice bedömas utan dröjsmål i brådskande fall. I andra än i brådskande fall är kommunen skyldig att i fråga om en person som har fyllt 75 år tillhandahålla bedömning av behovet av socialservice senast den sjunde vardagen efter det att personen i fråga eller hans eller hennes lagliga företrädare eller anhöriga eller någon annan person eller en myndighet, för att få service har tagit kontakt med den myndighet i kommunen som ansvarar för socialservicen. På motsvarande sätt ska kommunen tillhandahålla bedömning av behovet av socialservice i fråga om en person som får i 9 § 3 mom. 3 punkten i lagen om handikappförmåner avsett vårdbidrag för pensionstagare.

Enligt dataombudsmannens uppfattning är det fråga om en i lag föreskriven uppgift som ger den myndighet som i en kommun svarar för socialtjänsterna rätten att behandla och bl.a. spara personuppgifter. Med hjälp av uppgifterna kan man bl.a. övervaka och följa att man med anledning av kontakten har vidtagit i lagen förutsatta åtgärder i tid och hur behovet av socialtjänster har bedömts. Om det gällande samma person kommer in flera kontakter från andra organ så framkommer det ur de sparade uppgifterna den tidigare situationen. Eftersom behandlingen av uppgifterna grundar sig på en i lag föreskriven uppgift finns det inte med hänsyn till personuppgiftslagen hinder för att uppgifterna sparas i sådana situationer där bedömningen av behovet av tjänster har avbrutits.

Dataombudsmannen anser att ifrågavarande personer kan också hållas som klienter i enlighet med socialvårdens klientlag och således är uppgifter gällande dem socialvårdens klientuppgifter.

Om behandlingen av personuppgifter i en föregripande barnskyddsanmälan

Om det finns grundad anledning att misstänka att ett ofött barn omedelbart efter sin födelse kommer att behöva stödåtgärder inom barnskyddet ska de personer som är anmälningsskyldiga utan hinder av sekretessbestämmelserna före barnets födelse göra en föregripande barnskyddsanmälan. I brådskande fall ska utan dröjsmål bedömas behovet av socialservice för dem som är föremål för en föregripande barnskyddsanmälan. Dessutom kan en bedömning av vilken socialservice som kommer att behövas omedelbart efter barnets födelse göras.

Lagen stadgar inte om vart uppgifter gällande en föregripande barnskyddsanmälan eller dess behandling skall sparas. I barnskyddslagens 25 b § stadgas att det organ som ansvarar för socialvården ska föra register över barnskyddsanmälningar och begäran om bedömning av barnskyddsbehovet som gjorts i stället för barnskyddsanmälningar, samt över deras innehåll. I ifrågavarande bestämmelse stadgas inte om att i registret också skall sparas de föregripande barnskyddsanmälningarna.

Också de föregripande barnskyddsanmälningarnas syfte är barnskydd, så som även stadgas för de övriga anmälningarna i 25 b §. Enligt regeringspropositionens motiveringar (RP 225/2009 vp) skulle det vara fråga om situationer där anmälaren skulle ha säker information om t.ex. mammans missbruksproblem, allvarliga mentala störningar eller frihetsstraff. Anmälan skulle kunna gälla också andra sådana situationer i vilka det är uppenbart att familjen kommer att behöva barnskyddets stödåtgrder genast efter födseln. Syftet med föregripande barnskyddsanmälningar är att i första hand säkra en väntade mamma och barnets kommande familj tillräckliga stödåtgärder redan under graviditeten. Anmälan skulle ge en möjlighet att på förhand planera barnskyddets stödåtgärder och en skyldighet att bedöma direkt behovet av andra brådskande socialtjänster.

Enligt personuppgiftslagen bildas ett personregister av uppgifter som har samlats för samma användningsändamål. Ifrågavarande lag förutsätter att syften med behandlingen av personuppgifter definieras.

Enligt dataombudsmannens uppfattning är det möjligt att definiera uppgifternas användningsändamål så att föregripande barnskyddsanmälningar och uppgifter gällande deras behandling sparas i ett eget separat register för föregripande barnskyddsanmälningar.

Å andra sidan är det enligt dataombudsmannens uppfattning möjligt att definiera uppgifternas användningsändamål också så att föregripande barnskyddsanmälningar skulle sparas i samma anmälningsregister som egentliga barnskyddsanmälningar och begäran om bedömning av barnskyddsbehov. Deras syfte är ju att föra till socialmyndighetens vetskap ett möjligt behov av barnskydd. Från envar anmälan och begäran bör framgå om den är en egentlig barnskyddsanmälan, en föregripande barnskyddsanmälan eller en i ovan nämnda lagbestämmelse nämnd begäran.

Enligt personuppgiftslagens 3 § avses med en registrerad en person som personuppgiften gäller. I regeringspropositionens motiveringar (RP 96/1998, s. 34) konstateras gällande begreppet personuppgifter att ett ofött barns integritetsskydd kan beaktas så att dennes uppgifter anses vara accessoriska uppgifter till mammans uppgifter. När barnet fötts är uppgifterna barnets personuppgifter.

En föregripande barnskyddsanmälan och uppgifter gällande dess behandling sparas med mammans namn i registret. Enligt dataombudsmannens uppfattning kan en föregripande barnskyddsanmälan anses gälla både barnet och dess mamma. Efter barnets födsel hittas anmälan vid behov om det i samband med barnets uppgifter finns en uppgift om dennes mamma. Uppgifter som gäller förmåner eller tjänster som möjligtvis erbjuds åt mamman eller familjen sparas i vederbörande socialvårdsregister.

Om skyldigheten att göra föregripande barnskyddsanmälningar stadgas i lag. Därför finns det med tanke på personuppgiftslagen inga hinder till att förvara föregripande barnskyddsanmälningar även om myndigheten inte skulle ha vidtagit åtgärder för att ordna tjänster eller stödåtgärder till en väntande mamma eller vidtagit andra åtgärder. Det kan finnas skäl att följa upp situationen och uppgifterna i anmälan kan senare ha betydelse vid bedömningen av behovet av barnskydd. Anmälan och dess uppgifter kan sparas i registret för föregripande barnskyddsanmälningar eller i det ovan nämnda registret för anmälningar tillsammans med egentliga barnskyddsanmälningar eller begäran. Separat skall bestämmas hur länge en föregripande barnskyddsanmälan och dess uppgifter behöver sparas. Handlingars lagringstider bestäms i myndighetens arkivbildningsplan. Som bäst är i den sociala sektorns datateknologiprojekt (www.tikesos.fi), som står under social- och hälsovårdsministeriet, i gng ett arbete i vilket socialvårdens handlingars lagringstider bestäms. Om lagringstiderna torde ges en förordning av social- och hälsovårdsministeriet.

Tillämpade bestämmelser:

Personuppgiftslag (523/1999) 2 §, 3 § 3 och 5 p., 6 §, 11 § och 12 § 5 och 12 p.
Barnskyddslag (417/2007) 25 b och 25 c §
Socialvårdslag (710/1982) 40 a §
Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000; socialvårdens klientlag) 3 §

 
Publicerad 6.2.2014