Lagen om integritetsskydd i arbetslivet

Lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004), nedan arbetslivets dataskyddslag, träder i kraft 1.10.2004 och ersätter lagen om integritetsskydd i arbetslivet (477/2001).

Bestämmelserna i den tidigare lagen är till sitt sakinnehåll oförändrade, men strukturen har förändrats med anledning av bestämmelser om narkotikatest, kameraövervakning och skydd av elektronisk post. I personuppgiftslagen och lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation ingår allmänna till dataskyddet anknutna bestämmelser, vilka tillämpas som sådana också i arbetslivet, vid sidan av denna speciallag.

Syftet med arbetslivets dataskyddslag är att svara på de frågor som gäller skyddet för privatlivet uttryckligen på arbetslivets område. Lagen gäller endast förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare och lagen bör hållas tillgänglig för arbetstagarna på arbetsplatserna. Dess iakttagande förstärks av straffbestämmelserna i 24 § och lagens iakttagande övervakas av arbetarskyddsmyndigheterna tillsammans med dataombudsmannen.

Lagen tillämpas på alla arbetsförhållanden samt på tjänsteförhållanden och med dem jämförbara anställningar. Lagen tillämpas också i tillämpliga delar på arbetssökande och tjänstesökande. Tjänstemännen berörs även av vissa specialstadganden som ingår i bl.a. lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, matrikellagen, statstjänstemannalagen, kyrkolagen osv.

I lagen stadgas om relevanskrav för personuppgifter (3 §), om allmänna förutsättningar för insamling av arbetstagarnas personuppgifter och om arbetsgivarens upplysningsplikt (4 §) samt om grunderna för och förfarandena vid behandling av personuppgifter som gäller hälsotillståndet (5 §). Insamling av personuppgifter när någon anställs och under ett arbetsavtalsförhållande omfattas av samarbetsförfarande.

I lagen ingår ett särskilt 3 kapitel om behandlingen av personuppgifter som gäller narkotikabruk. I lagen bestäms om intyg över narkotikatest (6 §), lämnande av intyg över narkotikatest vid anställning (7 §) och medan ett arbetsavtalsförhållande pågår (8 §) samt om arbetsgivarens upplysningsplikt gällande sådant intyg (9 §) och om kostnaderna för skaffande av intyg. I lagens 11 § bestäms om förhållandet till bestämmelserna om hälsoundersökningar. I 12 § avgränsas professionella idrottsutövare utanför bestämmelserna i detta kapitel.

I lagens 4 kapitel bestäms om förutsättningarna för att utföra person- och lämplighetsbedömningstest (13 §) och uppställs skyldigheten att vid kontroller av hälsotillståndet och test - såsom alkohol- och narkotikatest - för deras utförande anlita yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och hälsovårdstjänster så som föreskrivs i hälso- och sjukvårdslagstiftningen. I 15 § förbjuds arbetsgivaren att kräva genetisk undersökning, och arbetsgivaren har överhuvud inte rätt att få veta, huruvida en sådan undersökning har gjorts.

Bestämmelser om kameraövervakning på arbetsplatsen ingår i 5 kapitlet: förutsättningar för kameraövervakning (16 §) och öppenhet vid kameraövervakning (17 §). Bestämmelser ingår också om hur upptagningarna skall förstöras och får sparas.

Bestämmelser om förutsättningarna för att hämta och öppna e-postmeddelanden som hör till arbetsgivaren och alternativa handlingsmodeller samt om arbetsgivarens omsorgsplikt ingår i 6 kapitlet (18-20 §).

I lagens 21 § stadgas om arbetsgivarens skyldighet att i ett förfarande med samarbete och hörande gå i genom hur den tekniska övervakningen av arbetstagarna och användningen av datanät ordnats, definiera ändamålet med övervakningen och informera arbetstagarna om övervakningen samt om användningen av elektronisk post och datanät. Arbetsgivarna har getts tid till 31.3.2005 att uppfylla de i 17 § avsedda förpliktelserna gällande samarbete och hörande angående öppenhet vid kameraövervakning. Om de av lagen förutsatta övriga förpliktelserna som gäller samarbete och hörande har blivit uppfyllda medan den upphävda lagen varit i kraft, behövs inte något nytt samarbetsförfarande.

 
Publicerad 6.9.2017